Tandlossning är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar tandens omkringliggande vävnad. Men oro dig inte, vi hjälper dig.
Tandlossning är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar tandens omkringliggande vävnad. Bakteriebeläggningar i form av plack och tandsten fäster på tandytorna och skapar en inflammatorisk reaktion vilket med tiden kan leda till en nedbrytning av käkbenet som i sin tur i slutändan kan leda till tandlossning.
Parodontit (Tandlossning) är en inflammatorisk sjukdom som kan leda till fortlöpande nedbrytning av tändernas stödjevävnad med bindvävsfibrer – rothinna – och käkben, vilket kan leda till ökad tandmobilitet (rörlighet) och tandförlust om den lämnas obehandlad.
Parodontit är även en multifaktoriell sjukdom där bakteriebeläggningar (plack) på rotytor och rökning tillhör de främsta riskfaktorerna.
Processen går oftast långsamt och det är viktigt att tillståndet upptäcks tidigt för att inleda behandling. Ett varningstecken kan vara om det blöder från tandköttet när du borstar tänderna.
Vid mer avancerade fall av parodontit krävs att en specialist inom tandlossningssjukdomar, en parodontolog, utför en mer avancerad behandling.
Det finns olika skäl till att tandlossning uppstår. Förekomsten av plack, beläggningar och tandsten ökar risken. Rökare har ökad risk att drabbas. Har du sjukdomar som t.ex. diabetes kan detta också spela en roll. Finns tandlossning genetisk i släkten så är det också en riskfaktor.
Det viktigaste du kan göra för att förhindra tandlossning är att dagligen ha en god rutin för rengöring av tänderna. Tandborstning 2 ggr/dag samt att använda mellanrumsrengöring som t.ex. tandtråd och mellanrumsborstar minst en gång om dagen.
Regelbundna besök hos tandvården för att upptäcka tecken på tandlossning i ett tidigt skede är att rekommendera. Har du mycket beläggningar och tandsten kan regelbundna besök hos tandhygienist för att avlägsna dessa vara nödvändigt.
Rökstopp är rekommenderat. Kom ihåg att hjälp finns att få om man är motiverad till detta.
Tandköttsinflammation är förstadium till tandlossning. Detta märker du om tandköttet är lättblödande eller ömt vid normal tandborstning och tandtrådande.
Allvarligare symtom såsom lösa tänder och värk uppkommer först när tandlossningen har nått ett långt gånget stadium.
Tidiga tecken på benförlust kring tänder kan ses på röntgenbilder som tas vid en standardundersökning hos tandläkare eller tandhygienist.
När tandlossning har konstaterats upprättas en behandlingsplan som ofta innefattar fickdjupsmätning av hela bettet, omsorgsfull rengöring samt instruktioner om hur du på egen hand kan förhindra framtida beläggningar på tänderna.
Tandläkaren eller tandhygienisten behandlar dig med något som heter depuration, vilket innebär att de skrapar rent dina rotytor från tandsten och bakteriebeläggningar. Det är viktigt att behandlingen fortsätter genomföras regelbundet för att sjukdomen inte ska förvärras. Ibland krävs att en specialist inom tandlossningssjukdomar, en parodontolog, utför en mer avancerad behandling.
Allra viktigast är förstås att du själv borstar tänderna regelbundet och följer din tandläkares eller tandhygienists noggranna instruktioner för hur du ska hålla både tänder och rotytor rena. Det kan till exempel innebära att du förutom tandborstning även behöver använda mellanrumsborste, tandtråd eller tandstickor.
Behandlingsresultatet utvärderas med fördel inom 3-6 månader. Vid svårbehandlade tänder kan en remiss till en specialist inom tandlossning bli aktuellt.
Är du inte noga med att borsta bort bakterier från tandytan vid tandköttet, uppstår så småningom en beläggning. Den här beläggningen (plack) kan göra så att ditt tandkött blir inflammerat och så att det uppstår en ficka mellan tand och tandben, där bakterierna fortsätter växa.
Processen går oftast långsamt. Upptäcks det tidigt, och behandling sätts in, slipper du riskera att förlora dina tänder. Ett varningstecken kan vara om det blöder när du borstar tänderna (rökare får oftast inte blödningar pga av blodkärlen dras ihop av rökningen). Ett annat tydligt tecken, som är svårt att upptäcka själv, är ifall du har tandsten som bildats under tandköttskanten. Detta syns oftast på röntgen och behandlas av din tandläkare eller tandhygienist.
